S3:s artiklar

Panta rei snart | november 24, 2009

Känslan av overklighet lyser igenom i denna bild. Att en stad, vår eller vilken annan som helst, dränks hör inte hemma i vår uppfattning. Man känner sig så liten på jorden när allt som man byggt upp under flera år kan dränkas så snabbt, och själv så står man där hjälplös och försöker överleva. 

Vid åsynen av den här bilden tänker vi på förödelse samt att vi är chanslösa men gör ett tappert försök att undkomma katastrofen. Detta gestaltas av den unga pojken som står på ett trappräcke utan en utväg. Han kan varken gå tillbaka eller ta sig framåt. Detta kan liknas med människans kamp mot klimatförstörelsen, vi har redan förstört det förflutna, det är inget som vi kan resa tillbaka till och ändra på och framtiden ser onekligen hopplös ut. Men likt för pojken så finns det faktiskt en utväg, det är att långsamt ta sig framåt så smidigt som möjligt utan att göra situationen sämre.

Orsaken till att vi valde just den här bilden är att den är väldigt dramatisk och konkret, vilket påminner oss om att klimathoten inte är avlägsna faror utan i allra högsta grad är verklighet. Här visas konsekvenserna av vår enfald, och på ett extremt tydligt sätt. Så här kommer det se ut överallt i världen om polarisarna fortsätter smälta och havsnivån stiger.  
Vi har för länge blundat för sanningen och konsekvenserna av vårt beteende. Det är hög tid att vi ändrar vårt handlande för att de kommande generationerna ska ha en planet att bo på.

/Mikaela, Martin och Dennis